Efter månader av torftighet inföll äntligen midvintern. Minimalt med enformig, trist och smaklös mat byttes mot festmåltider. En högtid i överflödets tecken just när det är som mörkast såväl i själ som omgivning är ett psykologiskt och civilisatoriskt genidrag. Att vardagens kost har gått från gröt och barkbrödsliknande föda till diverse kemikaliedopade helfabrikat inklusive utländsk snabbmat såsom kebab, hamburgare och pizza påverkar visserligen människornas längtan efter och kortsiktiga behov av julgrisens alla läckerheter. Få skänker ens en tacksam tanke till det tidigare så hyllade djuret som Nordens folk har sin existens att tacka för. Men förhoppningsvis kan rätt sorts överflöd bidra till fina minnen och ökad familjesammanhållning såväl inom som mellan generationerna. Framförallt konsekvenserna av den industriella revolutionen förklarar de senaste seklens enorma välfärdsförbättringar. På samma sätt har dessa tekniska framsteg bidragit till kulturellt förfall. Vi är inte längre lika beroende av varandra som vi en gång var. Välfärdsstaten har härvid haft en multiplikatoreffekt. Låt julen utgöra ett överflöd av det som präglas av knapphet i det moderna samhället. Hit räknas utöver traditioner, starkare familjer, relationsbyggande mellan generationer och annan social och kulturell återupprättelse även traditionell mat lagad från grunden och utan onödiga tillsatser. Företrädesvis från julegrisen. Reflektera vidare gärna hur delar av detta överflöd kan bibehållas också efter julhelgerna och ledigheterna.

God Jul!