Det personliga är politiskt, brukar man från vänsterhåll hävda. Men principen verkar endast vara gällande i så kallade normkritiska sammanhang. Frågan kring vem som lagar mat, tar hand om barn och försörjer familjen är frågor där de ädla politikerna ska ha synpunkter och försöker styra folks val. För att inte tala om ifall någon har en, enligt den politiska överheten opassande eller i deras ögon rentav farlig åsikt. Ve den som ifrågasätter skattefinansierade könsbyten. Eller för den delen anser att barn bäst uppfostras av sina föräldrar snarare än av de statligt utbildade pedagogerna. Men om en liberal politiker väljer att ha en relation med en dömd pedofil, då är det locket på. Sådant måste vara upp till var och en. Då är det personliga helt plötsligt inte politiskt. Det är obegripligt.

Unge Herr Federley är uppenbarligen en man med ett mycket dåligt, för att inte säga obefintligt omdöme. Han är inte kapabel att fatta ens acceptabla beslut avseende högst grundläggande ting såsom om hans eget barn ska vistas i samma hus som en dömd pedofil. Var och en med ett uns till insikt begriper att en sådan person är ett katastrofalt dåligt val av representant för oss andra, oavsett vilken församlingen må vara.

Så visst har vänstern rätt, det personliga är politiskt. När det gäller extremfall såsom unge Herr Federley. Övriga politiker med en gnutta insikt borde öppet fördöma honom som representant för någon alls. Den totala tystnaden är därmed en god indikation på politikerkårens samlade omdöme.

Partiet som har lyft Herr Federley internt borde be om ursäkt på sina bara knän. Böna och be om väljarnas förlåtelse för detta fatala misstag. Fastslå att en missbedömning har gjorts och att Herr Federley aldrig mer är aktuell för ett uppdrag inom partiet. Men tystnaden är total. Inte ens Herr Åkesson, den stora och aktade så kallade populistledaren, säger något. Inom den politiska överheten, från vänster till så kallad höger, är det uppenbarligen acceptabelt att beblanda sig med pedofiler. Sånt måste vara upp till var och en i ett öppensinnigt och liberalt samhälle. Annat vore det om Herr Federley hade haft en hemmafru som bakade bröd och tog hand om barnen. Då är det personliga politiskt. Pedofili är betydligt mindre anstötligt.