Fram till virusutbrottet (covid-19) var flyget en allmän slagpåse och styrmedel har införts för att minska flygandet. Man skulle ju kunna tänka sig att de politiker som har beskattat flygandet skulle jubla när flygindustrin drabbas av en akut kris i samband med det kraftigt minskade resandet till följd av pandemin. Men tvärtom valde staten att gå ut och garantera flyg till vissa – av politikerna såklart! – utvalda orter. Helt plötsligt gick flyget alltså från något dåligt som skulle straffas bort till att få direkta subventioner. Hittills har denna garanti dock inte använts för Norrlands del – det statliga flygbolaget SAS valde att på kommersiella grunder fortsätta flyga till Umeå, Luleå och Kiruna. Häromdagen vände dock SAS och beslutade istället att sluta flyga till Kiruna. Detta fick det centerpartistiska regionrådet att gå i taket och yra om ”katastrof” och att staten måste ”ta någon sorts ägaransvar”. Att kalla inställd flygtrafik mellan Kiruna och Stockholm under en pandemi för ”katastrof” tyder på dåligt omdöme och ett inskränkt perspektiv. Att tala om ”ägaransvar” med innebörden att det statliga bolaget ska fortsätta flyga nästan tomma flyg till Kiruna under pandemin tyder på att regionrådet är marknadsliberal i den utsträckning det inte får för honom oönskade konsekvenser. I övriga fall är han socialist. För vad annat än socialism rör det sig om när ett statligt bolag, trots att det redan finns en statlig garanti om upphandling av tjänsten i det fall tjänsten ifråga inte produceras på kommersiella grunder, erbjuder en tjänst som det i princip inte finns någon efterfrågan på?

PS Flygets kris får negativa konsekvenser av olika slag. Ska man vara krass har dock ingen kapitalförstöring ägt rum. Flygplanen finns kvar, flygplatserna finns kvar och piloterna finns kvar. Det är bara det att det inte finns någon efterfrågan på flygresor för tillfället. När efterfrågan kommer tillbaka så kommer också flygavgångarna att komma tillbaka. I vart fall om staten håller sina långa fingrar borta. DS